Arbete · Böcker · Familj · Hälsa · Mat · Träning

Summering

Om jag ska backa bandet lite och ta och summera ihop vad som hänt de sista två månaderna i mitt liv…

Den 18 februari gick jag och la mig tidigt på eftermiddagen för jag var trött och sedan kom jag inte ur sängen på fem dygn. Jag var sedan i princip sängliggandes i fem veckors tid. Jag var helt slut i kroppen med hög puls, väldig stress i kroppen, extremt ljudkänslig och med tinnitus-liknande tjutande i mina öron, väldig ångest och tårar som aldrig ville sluta rinna. Det tog mig några veckor att hitta en någorlunda balans, men som sagt, drygt fem veckor innan jag blev fri min stress och ångest helt.

Jag gick hos psykolog varje vecka och de fyra första träffarna så grät jag nästan konstant (då också), jag pratade fort och drog efter andan hela tiden och kände mig så speedad. Kroppen kunde helt enkelt inte slappna av, som om jag var överhettad. Jag sov de första dygnen, men sedan hade jag väldigt svårt att sova och fick panikångest vid ett par tillfällen när jag skulle sova. En natt satt jag uppe hela natten för jag vågade inte försöka sova för då kom paniken. Det var så enormt läskigt och jag var rädd på riktigt och tänkte ringa 112. Jag vet väl vad panikångest är och att man inte dör av det, men jag kändes inte som att jag fick luft och det var tufft att bli av med den känslan.

Jag började ta Atarax på kvällen och det hjälpte och jag kunde sova bättre och bättre om nätterna. I takt med att jag kunde sova så mådde jag lite bättre, men klarade (och klarar inte än) mycket stress utan får puls direkt och sedan tar det lång tid att varva ner igen. Jag började rätt snabbt göra andningsövningar flera gånger om dagen, samt djupandades som jag lärt mig på yogan. Jag lyssnade på många böcker som handlade om att läka och komma tillbaka efter en utbrändhet och jag lyssnade på en bok som handlar om högkänslighet, eftersom jag har förstått att jag är en sådan person (högkänslig). Det lugnar mig att logiskt kunna förstå mitt mående och se att det finns bra sätt att ta sig ur för att må bra igen. En sådan viktig pusselbit var kosten så jag började laga min egen mat, ta lite extra vitamintillskott och se till att jag åt bra! Jag försökte också reda ut alla tankar jag hade i huvet om saker jag borde göra, men som bara blivit en enda röra. Jag sorterade upp dessa och skrev ner alla tankar eftersom de dök upp för att “bli av” med dom, det hjälpte! Jag åtgärdade ingen av dom, men bara genom att skriva ner dom så kunde jag sortera, prioritera och se vad som var viktigt EGENTLIGEN vilket gjorde att jag kunde släppa taget om annat. Tydligt blev då vad som var viktigast att ta tag i – sömn, mat, vila!

När sömnen och maten började ge resultat så kom snabbt orken tillbaka också. Jag orkade då börja ta tag i en del praktiska saker angående pappa och det gjorde i sin tur att jag kunde släppa en del av stressen jag haft och ångesten försvann till slut helt och nu har jag inte känt av den på nästan två veckors tid. Saker jag listat som inte så viktiga egentligen har jag låtit vara, det är inte prio nu.

Anledningen till att kroppen sa nej …

…och krävde vila och återhämtning på det här sättet tror jag är att jag har under lång tid, flera år gjort mer än vad jag egentligen orkat. Jag har kört på bara utan att lyssna och vila ordentligt. Det har varit turbulent på jobbet under flera års tid och flera av mina närmaste kollegor som jag tycker mycket om sade upp sig och slutade och jag tappade motivationen och glädjen till mitt jobb. George har jobbat mer än tidigare och jag har tagit stort ansvar hemma, förutom att jobba heltid. Att vara mamma till Mille är underbart, men han är intensiv och har krävt massor av energi, som jag väl egentligen inte haft! Det har varit mycket med mamma och pappa, först mammas sjukdom, sedan hennes död och nu pappa som hastigt blir sämre i sin demens. Många ringer ang pappa och jag är den som behöver ta beslut och sköta en del praktiskt och det hela tillsammans gjorde nog att skutan tog in vatten och sjönk till slut  (det är alltså jag som är skutan i metaforen, hehe). Jag har nu lagat hålen, tjärat in botten och lagat seglen och sedan öst ur vattnet skopa för skopa för att nu flyta någorlunda bra igen. Nu gäller det bara att se till att sköta underhållet och inte ta in för mycket last i båten…

Inte alls läge att ropa hej än, men jag känner en enorm skillnad i min ork nu och framförallt är det en enorm lättnad att stressen är borta ur kroppen. Idag börjar jag jobba igen efter att ha varit heltidssjukskriven för Utmattningssyndorm i nästan 8 veckor. Jag börjar på 50% så får vi se när det blir läge att trappa upp, men jag tror att det är bra att skynda långsamt för jag vill inte få bakslag pga att jag stressar och riskerar att inte lyssna på kroppen igen.

Just nu tar jag en dag i taget, ser till att få min vila och återhämtning varje dag, gör andningsövningar minst en gång om dagen och sedan fyra dagar tillbaka har jag även gjort yoga i form av Solhälsningen varje dag. De sista veckorna har jag tagit en promenad om dagen och den fysiska ansträningen har också varit en viktig pusselbit i att jag tagit mig tillbaka relativt fort igen. Nu ska jag vårda detta och använda detta som en erfarenhet rikare i livet.

Det man inte dör av, gör en starkare!

Litteratur jag läst och vill rekommendera:

Nya självläkande människan, Sanna Ehdin (denna läste jag två gånger)
Drunkna inte i dina känslor, Doris Dahlin, Maggan Hägglund (även denna läste jag två gånger)
Hur jag lärde mig förstå världen, Hans Rosling
Lycka! En handbok i konsten att leva, Dalai Lama
Djup och helande sömn, Annalena Mellblom
Lär dig leva, Susan Billmark, Mats Billmark
Ett öppet hjärta, Dalai Lama
Att välja glädjen, Deepak Chopra

Böcker som står på att-läsa-listan:
Factfulness, Hans Rosling
Självkänsla – inre styrka, Camilla Gyllensvan
Munken som sålde sin Ferrari, Robin Sharma
The success Principles – How to get from where you are to where you want to be, Jack Canfield
Mod att vara sårbar i dina relationer, i ditt föräldrarskap, Brené Brown
Passionskoden, Eva Sanner
Panikångest och depression, Christian Dahlström
The life-changing Magic of Tidying, Marie Kondo
Omgiven av idioter, Thomas Erikson

Advertisements
Arbete · Familj · Högtider · Roligheter

Fredagskjol

En tradition på jobbet som jag tog över efter min kollega som slutade. Hon och ytterligare några tjejer  startade trenden med att ha på sig kjol på fredagar och jag fick lova att ta över efter henne. 

Så i går på fredagen den 13:e åkte kjolen på innan jag åkte till jobbet! 

For you, Emma 💃🏼

Arbete · Familj

Skön fredag!

Ja idag satt jag hemma och jobbade även om det inte var planen från börjat. 

Efter jag varit på min massage (som var helt ljuvlig, by the way) så insåg jag att jag glömt datorn hemma så istället för att åka till jobbet så styrde jag bilen hem igen och tog plats i soffan och där satt jag hela dagen. 

Mycket fick jag gjort (troligtvis mer än om jag suttit på jobbet) och när klockan var 16:10 stängde jag ner datorn och gjorde kväller. Hämtade Mille och lagade mat, åt tillsammans och sen myste vi i soffan hela kvällen – med paus för bad för de båda grabbarna! 

Nu sover de skönt och jag har lagt mig och rekapitulerar dagen och kan konstatera att det blev en bra dag. 

#tacksam

Arbete · Familj · Hälsa · Roligheter · Träning

Fredagsjobb, fredagskjol & fredagsmys!

Jaha, då var det fredag idag  och en tacksam arbetsdag. 

På förmiddagen ska jag läsa igenom en projektplan och förbereda ett kvalitetsgranskningsmöte till veckan, efter det ska jag äta sushi med en god vän och sen avslutar jag arbetsdagen med ett teammöte med alla kollegor. Efter att det är slut så kommer jag flexa ut och ta helg och det ser jag så mycket fram emot!

Denna helgen är George hemma och det ska bli skönt att få hänga med honom. Vi ska dels på kräftskiva på lördag, men sen ska vi också hänga med Elton på både fotbolls- och hockeymatcher så det blir en helg med många aktiviteter. 

Ha en underbar fredag och helg!

Arbete · Familj

På jobbet 

Detta är en bild från en vanlig dag på jobbet.

Jag sitter på något möte med datorn, telefonen, anteckningsblock och mina glasögon och väntar in övriga deltagare. Jag är oftast först på plats för jag gillar att vara ute i god tid och ha lite marginal. Då kan jag också ta den bästa platsen för min nacke eftersom jag inte bör vrida huvudet åt det ena hållet.