Familj

7 månader senare

Ojdå, vilket långt uppehåll jag haft i mitt skrivande här på bloggen. Sju månader sedan jag gjorde mitt sista inlägg alltså, nåja- “bättre sent än aldrig”!

Först och främst är väl en uppdatering om butiken på sin plats. Nu har vi haft öppet i åtta månader och detta har såklart tagit den mesta av min tid av förklarliga skäl. Dock har det gått bra, Covid-19 till trots och vi kan bara vara ödmjukt tacksamma inför detta. Det är tuffa tider för företag just nu och såklart var vi oroliga då i mars när allt brakade loss, men efter tre veckor så kom kunderna så sakteliga tillbaka till oss och den trenden har hållit i sig. 🙌🏻

Vårt resultat är bra och vi kommer tillochmed behöva anställa nu för att hinna med. Idag är vi två heltidsanställda (jag och Emma), samt en anställd på 80%, men vi kommer behöva anställa ytterligare en på 80% redan nu vilket känns toppen såklart. 👍🏻

Förutom att jobba så försöker jag hålla igång med träningen så gott jag kan. Att få träna är en förutsättning för min kropp att hålla eftersom jobbet är rätt slitsamt. Jag har väl lyckats ok, även om jag gör uppehåll stundtals på två-tre veckor. Nackdelen med det är att jag får så jädrans ont i rygg och/eller nacken när jag väl sätter igång med träningen igen.

Ofta när jag fortsätter där jag slutade så tycker jag att det är så roligt att jag då tränar varje dag och då lite för hårt. Bakslagen blir då att jag får väldigt ont i ryggen eller nacken så jag kan inte sova. ”That is the case now”… 🧐🙈 Jag har så ont att jag vaknar flera gånger om nätterna och försöker hitta en position som funkar. Sömnen blir lidande såklart och jag får inte den återhämtning jag behöver. I morse klev jag upp 5.00 och tog två ipren. Det brukar ge sig då. Dumt att jag aldrig lär mig, men det är ju så roligt att träna att jag struntar i det just då.

Fördelen med att det blev så denna gång är ju att jag just nu skriver detta inlägg. Jag skapade tiden för det nu när jag ändå är uppe i ottan. 😁🙌🏻

Igår hade vi vänner på besök, det händer ju rätt sällan också tyvärr, men med respekt för att hjältar som kämpar på IVA och i sjukvården får man ta sitt ansvar och försöka att inte sprida någon eventuell smitta man kanske bär på. Dock var igår ett undantag och några vänner hängde hos oss vilket var himla trevligt. Jag törstar efter att få prata med mina vänner, märkte jag och jag ska försöka skapa fler tillfällen att umgås med de som står mig nära. När allt kommer omkring så är nära vänner något mycket viktigt för att kunna må bra, så är det i alla fall för mig. Jag behöver den simulans det innebär att få ses och prata om sånt man tycker är viktigt och sällan mår jag så bra som efter att jag fått umgåtts med människor som är viktiga för mig. Att få en intellektuell stimulans vet jag sedan tidigare betyder mycket för mig, jag gillar att hamna i diskussionen om livets utmaningar – eller annat också såklart, men att prata om annat än vad det blir till middag, eller vem som ska utföra alla måsten hemma är ju viktigt för alla människor.

Att veta vad som är viktigt för en själv och göra aktiva val för att ta sig så nära sina mål man kan är en av mina viktiga milstolpar i livet. Sällan gör man en plan för sitt liv eller följer upp om man är på rätt väg, men även utanför min tidigare profession som projektledare har det de sista tiotal åren blivit mer och mer viktigt för mig. Att bara inse att jag faktiskt kan styra mitt eget liv var en första ögonöppnare för mig ett antal år tillbaka. Att mina tankar faktiskt påverkar mitt sätt att må!

Jag insåg att livet inte bara slumpmässigt hände, utan att jag är den ende som kan påverka hur mitt liv ska se ut och det finns inget att skylla på om jag själv inte är medveten om att mina val får konsekvenser.

Jag började skriva ner mål för varje kommande år för kanske snart 20 år sedan för att sedan följa upp och se om jag var på väg åt rätt håll. Detta var något en dåvarande pojkväns pappa gjorde och det inspirerade mig något oerhört. Kanske det började då, instinkten om att jag kan påverka mitt liv. Kanske det var sent att vid 25-års ålder först inse det då, men “hey, better late than never”. Jag tänker att många kanske aldrig inser detta utan blir bitter då de tycker att de “råkar ut” för livet, medan de ibland kanske själv kunnat göra aktiva val för att komma bort från den situation man inte är nöjd med.

Såklart kan man inte välja bort ALLT, men jag är övertygad om att om man har lite mer närvaro i de val man gör- och kanske främst inser att när man inte gör några val alls utan bara hänger med så får det också konsekvenser – så kan man hamna lite närmare sina mål i livet. Hur man vill leva och hur man vill ha det. Att själv välja att påverka, eller i alla fall försöka påverka en situation man inte är nöjd med gör att man inte blir bitter tror jag- något i alla fall jag inte vill bli när mina dagar är räknade. Rhonda Byrnes bok- “The secret”, var en av många böcker jag sedan läste, där dessa insikter och tankar vaknade. Att jag själv kan påverka hur livet ser ut för mig. Dahlia Lama’s böcker likaså, men såklart många fler 🙌🏻

Jag har inte skrivit ner några mål i år, men har väl dels fått in tankesättet att jag gör det ändå- i huvet liksom. Under min väg tillbaka från min utmattningssyndrom så tog jag verkligen tag i detta igen, tänkte, rannsakande, diskuterade med min psykolog, skrev och bearbetade detta om och om igen. “Vad är viktigt för MIG, hur vill jag att MITT liv ska bli och vilken version av MIG själv vill jag vara?” Sånt liksom. Att ha det i bakhuvud och att vara medveten om att man gör så många aktiva val man kan i livet för att påverka vägen man följer, eller för att välja en ny väg när man ska ändra något man inte är nöjd med. Svårt, men ack, så viktigt “på vägen mot lycka”. Eller som något insiktsfullt jag läste på ett inlägg på ett instagramkonto igår ” There is no quick fix to beeing happy, beeing happy is a lifestyle” ❤️ //David JP Phillips 🙌🏻

Denna ovan nämnda person har den senaste veckan skakat liv i mina lite bortglömda tankar för en period igen. Sånt jag ju egentligen tycker är så viktigt och som engagerar mig så pass mycket att det gjorde nästan lite ont att inse att jag glömt, eller i alla fall inte prioriterat så mycket den sista tiden. Denne människa och källa till inspiration för så många- och nu även för mig, nu fått mig att vara tillbaka i mina viktiga tankebanor så pass mycket att även dessa tankar hållit mig vaken om nätterna. 🙄😊

“-Tack David för att jag får inspireras och ta del av din kunskap i självledarskap och att aktivt välja sin egen väg med lycka som en huvudingrediens. Just nu är du min största idol 🙏🏻.”

Om du inte redan följer denne David så rekommenderar jag varmt att göra så, du kommer bli glad över det beslutet 🙏🏻

Vad påverkar dig? Vad/vem inspireras du av? Vilka böcker rekommenderar du på detta tema?

//Namaste

Arbete · Inredning · second hand

Första månaden började bra!

Nu har vi fått resultaten från december månads försäljning och det ser riktigt bra ut!

Tillmans med övriga Busfröbutiker får vi ta del av allas försäljningssiffror varje månad och vår start var riktigt bra. Med tanke på att vi bara hade öppet 16 dagar i december så blev siffrorna väldigt bra och vi är så glada för responsen.

Konceptet handlar om att man som privatperson lämnar in sina saker och kläder som man inte längre vill ha kvar. För att vi ska göra ett försök att sälja sakerna i butiken så behöver de vara hela, rena, nytvättade och trendiga. Om det uppfyller kriterierna så hänger vi ut varan i butiken  max i 60 dagar. Har det inte blivit såld då så donerar vi varan eller plagget vidare. Inget slängs utan allt hamnar på något vis till välgörande ändamål.

Second hand när det är som bäst, tycker vi. Den respons vi fått är att många säger att de tycker att butiken är så fräsch och att det inte ser ut som second hand eftersom det är så rent, fräscht och luktar gott. Mitt i Gävle håller vi till, i det s.k. Wasahuset, ett stenkast ifrån Gallerian Nian.

Har ni inte haft vägarna förbi så kanske det är på tiden.  🙂

Välkommen till min och Emmas fina butik!

//Annelie20190628_095732899_iOS

Arbete · Familj · Inredning · Mode

Ett tag sedan

Nu har det gått lång tid sedan jag sist skrev något här. Anledningen är att jag haft fullt upp länge nu med att starta upp ett företag och för två veckor sedan idag slog vi upp portarna till vår egna secondhandbutik Busfrö Nytt och Bytt i Gävle.

Vi är jag och Emma, min kollega från Sandvik sedan flera år tillbaka. Vi jobbade ihop under några år och när vi bytte jobb inom Sandvik så saknade vi att arbeta ihop. När vi var på en jobbresa tillsammans klev vi in i en Busfröbutik i Jönköping och blev helt såld. Det var drygt två år sedan och nu har vi alltså en egen butik i Gävle.

Vi säljer på kommission vilket betyder att allt vi säljer är kläder och saker som privatpersoner lämnat in till oss. Vi gallrar och prismärker och när varorna blir sålda får inlämnaren 40% av försäljningspriset medan vi behåller 60%. Det som inte säljs efter 60 dagar i butiken, samt det vi direkt gallrar bort doneras till hjälporganisationer. På det viset kastas inget utan går till återbruk på något vis.

Klimatsmart och ekonomiskt. 👌🏻 Hur bra!?

Välkommen att komma in till butiken och göra ett besök, vi finns i Wasahuset mitt i Gävle eller läs på hemsidan http://www.busfro.se om konceptet eller följ vår FB sida https://m.facebook.com/busfrogavle/

Hälsa · Mat

Kost med få kolhydrater

Jag gillar ju bra kost och att få träna, det gör att jag mår bra helt enkelt!

Den sista veckan har jag blivit lite mer försiktig med kolhydrater i min kost eftersom jag känner att jag har mer ont i kroppen och det kan bero på att jag dras med inflammationer som man kan få av för mycket gluten och socker. Därför har jag dragit ner rejält på socker, alltså kolhydrater i kosten, samt helt uteslutit gluten och ätit en anti-inflammatorisk kost.

Eftersom jag inte kan träna som jag vill pga att min fot fortfarande inte är bra (fler lösa benflisor hittades) så behöver jag dessutom vara försiktig med att äta allt för mycket socker för jag vill inte öka i vikt heller utan försöka behålla, eller kanske tappa några kilon. Allt för att må bra, ha balans mellan kost och träning och välbefinnande så som jag vill ha det.

Det är inte så svårt att lägga om kosten tycker jag och det är inte så stora förändringar man behöver göra heller. Tricket, anser jag, är att ha kunskapen och att P L A N E R A!  Om man planerar vad man ska äta och när och ser till att ha allt hemma så är det enkelt, tycker jag.

Lunchen igår bestod av kyckling med pesto, olivolja, grönsallad och några få cashew nötter. Jag vill poängtera att Cashew inte är der bästa alternativen av nötter eftersom de innehåller mycket kolhydrater, men tar man några få ibland så är det ingen fara.

Idag bestod min lunch av omelett gjord på ägggulor, vatten och salt, halloumi, vanlig ost och salamichips, stekt i olivolja och med himalayasalt på. Så himla gott och enkelt!

Nyss har jag ugnsbakat en plåt med grönkål, salt och olja som jag ska äta som sallad till min middag ikväll och lunch i morgon. Andra grönsaker jag äter mycket av nu är Broccoli, Pak Choi och Blomkål! Alla dessa kan man äta råa om man vill, eller steka eller koka, blir supersmaskigt.

Hur tänker du om din kost, planerar du den?

/Annelie

Arbete · Familj

Vad ska jag göra då?

Vad handlar mitt nya jobb om då?

Jag måste få berätta lite mer om vad jag ska pyssla med inom kort, även om allt inte är påskrivet och klart än, men vi är nästan i mål så jag kan avslöja lite mer.

Jag och min vän, tillika före detta kollega E kommer till hösten att starta en stor kläd- och inredningsbutik i Gävle och vi kommer sälja på kommission, alltså second-hand. Allt vi säljer är inlämnat av andra och är återbruk som vi sedan säljer vidare i butiken.

Vad som lockar kunderna att lämna in sina varor hos oss är att de får 40% av vinsten. Samliga inlämnare får ett konto hos oss dit pengarna hamnar direkt vi scannar varan vid försäljningen och kunden kan sedan välja att själv handla för dessa pengar, eller hämta ut det när som helst.

Hållbarhet och återbruk ligger ju verkligen i tiden så därför tror vi att tiden är rätt att testa detta i Gävle.

Mer info kommer inom kort, ‘stay tuned‘.

//Annelie20190715_113912381_iOS

 

Arbete · Familj

Nya utmaningar

Till hösten ska jag sätta tänderna i kanske mitt livs största utmaning!

Ja, så är det nog. Jag har sagt upp mig och jag ska starta eget tillsammans med en före detta kollega.

Det har tagit tid att ta det beslutet, många sömnlösa nätter och mycket funderande på hur det ska gå. Jag har pratat med min kommande partner i företaget, såklart pratat massor med min man och med min familj om sånt som kan gå fel och om det ändå är värt risken, men vi hamnar alltid i slutsatsen att det är värt att försöka.

Vi tror så pass mycket på detta koncept och på affärsidén att vi inte kan låta bli att försöka även om det kommer kräva mycket jobb och mindre klirr i kassan, men vi känner oss redo att försöka och ge allt vi kan för att satsa på det här till 100%.

Mer info kommer inom kort, men ställ din fråga redan nu så svarar jag!

//Annelie

 

Hälsa · Träning

Rehab, Prehab & åter Rehab!

Varje dag i en dryg veckan nu har jag tränat rehab eller prehab. Rehab för foten och axeln och prehab för nacken. Foten har blivit sakta bättre, men idag är den sämre igen efter att jag övningar igår som då troligtvis blev lite för mycket. Jag har också mer ont i axeln idag så i morgon ska jag vila och idag har jag bara tränat prehab för nacken. På tisdag ska jag till sjukgymnasten och få stötvågsbehandling för axeln igen och då ska han även ta en titt på min fot. Jag behöver nog lite experthjälp så att jag vet att jag tränar rätt och inte förvärrar något nu. Det går bra att belasta och att röra foten upp och ner, men så fort jag ska vicka åt sidorna gör det ont och det känns orörligt och stelt. Eftersom både ledband och ligament fått ta smällen så är det väl dess fästen som nu är svällda och stela ännu.

2

Hälsa · Träning

Tränar igen!

Idag börjar min träning igen! Efter 8 dagar helt utan träning pga min fotolycka så gjorde jag mitt första träningspass idag.

Jag fick via MR 2013 veta att fem(5) av mina diskar i nacken var utslitna, en disk var så illa däran att nerven låg i kläm. Då började resan mot att slippa ha ont och den har varit lång och full av bakslag, men jag har sedan en tid tillbaka hittat en balans som fungerar. Det innebär att jag behöver göra mina prehabiliterande övningar för nacken ungefär 2 gånger i veckan för att hålla smärtan borta. Inget svårt val när alternativet är smärta!

Så jag har gjort övningar som tog ungefär tio minuter och det lilla var härligt nog, underbart att känna att jag är på väg tillbaka, även om foten är gipsad ett tag till!

Lånad bild av Topphälsa

Hälsa

Uttråkad

Idag är det en vecka sedan jag ramlade av hästen och bröt ett ben i foten. Högläge och stillasittande har varit min melodi hela veckan och jag börjar bli rätt så uttråkad.

En hel del serier på Netflix har jag avverkat där den mest sevärda nog var “Rita”! En dansk serie om en ärrad lärarinna som vågar vända på stenar för eleverna i sin klass, men inte vill ta tag i sin egen ryggsäck. Sevärd!

Sen har jag planerat in mm träning nästan i detalj fram till midsommar och kan knappt vänta tills jag kan få röra på kroppen igen, men jag har lovat mig själv att jag ska vila hela februari ut!

Så har jag också skrivit ner mål för 2019, än så länge enbart gällande min träning, men jag ska också skriva mål gällande familjen och arbetet och mig själv. Det är något jag gjort i många år och är något som ger mig motivation och blir en bekräftelse på att jag är på väg åt det håll jag önskar i livet.

Rekommenderar Dig att göra detsamma. Livet ska inte hända av en slump, man kan själv göra vissa val som tar en närmare det liv man vill leva om man ritar upp vägen dit så tydligt man kan!

Hälsa · ridning

Stukad

Idag på min ridlektion så red jag en lite nervös och “tittig” häst, ett sto som verkade lite grön, men var trevlig och mysig att sköta.

Hon hoppade till för saker som hon tyckte såg läskiga ut och hon stannade innan hindren och tyckte det var märligt att hon skulle hoppa över dom tror jag. Dock hoppade hon till slut, men jämnfota vilket då blir väldigt osköna hopp, rätt upp och rätt ner. Efter att hon hoppat de första 6-7 hindren på det viset så tog jag lite mer fart i nästa varv för att få henne att ha lite mer hjälp att komma över hindren.

Hon hoppade då det första hindret, men högt och väldigt valpigt, men jag berömde och drev på till nästa hinder. Hon hoppade även det högt och skuttigt och jag landade med en duns vilket gjorde att hon bockade, alltså slog bakut. Den första bockningen kunde jag parera och lyckades också styra oss ifrån väggen, dit hon var på väg, men när hon sedan körde ner huvet och bockade igen så kände jag att jag inte kunde hålla mig kvar längre och drog av och rätt ner i backen med en duns.

Jag tror jag slog i väggen med ena foten eller benet för det small till rejält och sen landade jag på foten och stukade den rejält. Jag skrittade av henne den sista kvarten för att rida klart och linkade sedan in i stallet och borstade av henne innan jag lämnade stallet. Man vill göra klart innan man åker.

Jag blev inte alls rädd av att ramla av, det har jag nog ramlat av för många gånger för att vara rädd längre, men det känns så onödigt att skada sig. Den träning jag ju älskar kommer jag ju inte kunna utföra på det sättet jag nu tänkt och troligtvis kommer jag inte kunna rida ens nästa vecka heller – om jag inte läker väldigt fort.

Jag körde bil hem och det gick, men inte så mycket mer än så för det gjorde rejält ont och jag svettades och svor hela vägen hem. Jag fick av mig ridstöveln trots att foten svällt ordentligt och tog även en dusch medan jag ändå var i farten. Sedan lindade jag foten med is och la den i högläge i soffan.

Då kom smärtan! Foten svällde upp rejält och det pulserade och värkte så jag blev skakig och fick frossa. Jag ringde 1177 och fick rekommendationen att åka in till akuten för att röntga. Det finns tydligen ett 40-tal ben i foten så det finns risk att något kan vara av. Ett tag var jag också på väg in, men eftersom smärtan avtog lite så så ångrade jag mig.

Jag hade inte lust att sitta i ett väntrum i flera timmar och sedan konstatera att de ändå inte kan göra något. Jag tror nämligen inte att något stort ben är brutet och då finns inget att göra mer än att vila och bandagera- och det kan jag göra ändå. OM det nu är något som är brutet så vore det ju olyckligt, men jag bedömer den risken som ytterst liten ändå.

Så nu är det högläge, vila i soffan och värktabletter som gäller.