Hälsa

Som en klump i magen

Jag har konstant en klump i magen som vägrar försvinna.

Jag antar att det är ångesten jag känner för denna klump gör så det känns svårt att andas riktigt. Jag får inte in luft känns det som så jag får ofta dra efter andan.

När jag ska sova får jag en kortare andhämtning och pulsen skenar och det blir verkligen en utmaning att hitta tillbaka till en lugn andning långt ner i magen. Ibland funkar det och då alltid med avslappningsövningar. Ibland får jag göra dessa övningar tre gånger i rad innan jag märker skillnad, men huvudsaken är ju att det hjälper. De gånger som det inte hjälper får jag en natt med mycket lite sömn. Tyvärr har det blivit fler såna nätter än bra den sista tiden.

Vid två tillfällen har jag fått panikångest och det är fruktansvärt obehagligt att känna när paniken tar över kroppen och logiken försvinner i samma stund. Även fast att jag vet att jag inte dör av detta tillstånd så är det väldigt övertygande och mycket svårt att lugna sig när man till slut kippar efter luft och är så nära att ringa 112!

För att komma ur det har jag klivit upp och stänkt ansiktet med kallt vatten och sedan stått framför spegeln och tvingat mig att andas långt djupa andetag.

Jag har känslorna på ytan just nu och är väldigt gråtmild och tar lätt illa vid mig eller gråter av medlidande för andra (eller av dåligt samvete), men märker det också just pga att jag lätt får panikkänslor vilket jag aldrig får annars.

Hjärnan har väl i många år tryckt undan det hjärtat vill säga och nu verkar det inte gå längre. Jag behöver stanna upp, släppa fram känslorna och lyssna på mitt hjärta. ❤️

Lättare sagt än gjort när man är otränad att lyssna på sig själv. Mitt försvar har nog alltid varit att jag kunnat tryckt undan känslor, ibland av ren överlevnad, men till slut kanske av en vana. Utmaningen nu blir att lära mig lyssna och inte ljuga för vad jag känner.

Jag behöver ju också få sova. Sömnen är första steget till att få ork att kunna må bättre så i morgon ska jag träffa en läkare för att få något utskrivet så jag kan slappna av och sova.

Ett steg i taget…

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s