Familj

När det är svårt att prata 

Jag är på väg ur en jobbig period efter min utmattningsdepression, men ibland halkar man tillbaka. Så även jag. 

Sedan i söndags har jag mått sämre igen, haft hjärtklappning och haft tendens till panikångest och haft svårt att sova. 

Det är svårt att hantera i sig och när man (läs jag) har svårt att prata om det blir det inte bättre. 

I den relation vi har så har vi alltid fått kämpa mest med kommunikationen och det är väl alltid när man behöver kunna kommunicera som mest som den fungerar som sämst! 

Jobbigt läge och svårt att hitta en lösning. Att ta en dag i taget och att inte döma sig själv för hårt är väl något att ta fasta på i stunder som dessa. 

Advertisements

One thought on “När det är svårt att prata 

  1. Tänker på dej Annelie och förstår exakt vad du menar, det är inte alla som förstår vad ångest är. Jag har min syster som jag pratar mycket med sen har jag haft en god vän som jag brukar ringa och efter bara en stunds samtal kan det ha lättat men jag vet hur det känns när ångesten bara kryper på en och man vill bara ha hjälp att just slippa den. Det är oftast jobbiga stunder i livet som kan göra att ångesten kommer. Jag brukar tänka att vi som har detta kanske lite känsliga sinnelag också kan hjälpa andra som har det jobbigt. Nu känner jag glädje om jag kan hjälpa för jag förstår verkligen hur det känns. Och en sak är helt säker det finns hjälp att få och det blir bättre. Det är tillåtet att må dåligt.. jag brukar likna oss människor som ett lerkärl som lätt kan gå sönder men det går att ta en ny lerklump att göra något nytt… Tack Annelie för allt du skriver och din öppenhet… det finns så många som mår dåligt men det är viktigt att få kunna prata och skriva med någon som förstår. Visst är det liksom en balansgång; i bland känner man sig jättestark och i bland svag men livet går upp & ner och jag brukar tänka att i bland är det inte konstigt att man mår dåligt. Vi lever i ett stressat samhälle med krav från både höger och vänster. Tänker också att du nyligen mist din mamma och jag tror att det finns tid för allt…tid att sörja, gråta, vara ledsen, känna sig liten när man egentligen vill vara stark och glad. Men det kommer att ljusna…dag för dag… Jag tänker på dej och din familj. Massor med kramar. Eva

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s